Det är vanligt förekommande att äldre som bor i särskilt boende anser att de inte får vistas utomhus i den utsträckning de önskar. Forskning visar att utevistelse och naturupplevelser kan ha positiv inverkan på människans hälsa och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den samlade kunskapen om utevistelse och naturupplevelser för äldre människor i särskilt boende. Litteraturstudien har designen av en kunskapsöversikt. Resultatet visar att de äldre vistas utomhus i olika utsträckning, men att många önskar vara ute mer än vad de har möjlighet till.

....

Detta arbete ligger i gränssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig främst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrånkonstnären Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse är något som känns som en upplevelse av natur men som ärgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Syftet med vår studie är att belysa utevistelsens pedagogiska roll i förskolans alla utomhusmiljöer och det medvetna förhållningssättets betydelse för verksamheten. Litteraturen utgår från forskares åsikter om utomhuspedagogik som kopplas till styrdokumenten. I undersökningen används intervjumetod. Intervjuer har gjorts med åtta förskollärare från olika förskolor med så lika förutsättningar som möjligt för utevistelse. Vi vill få en inblick i det medvetna pedagogiska förhållningssättets och helhetstänkandets betydelse vid utevistelsen på förskolan.

Syftet med denna studie är att definiera utomhuspedagogik och få kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar på vilket sätt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. Våra frågeställningar i arbetet är: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lärare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?På vilket sätt påverkas elevers hälsa och lärande vid återkommande naturupplevelser och utevistelse? På vilket sätt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrån relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts på olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrån dessa olika forskningsmetoder har visat att det främjar elevers hälsa och kunskaper om miljön förstärks..

Syftet med studien var att ta reda på vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har även berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten när det gäller miljö. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där observation, intervju och dokumentanalys användes som teknik.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

Vår studie syftar till att med avseende på friluftsliv och elevers lärande beskriva friluftsdagars innehåll ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjällkommuner genomförs och hur väl detta överensstämmer med den svenska officiella definitionen av friluftsliv. Vi har genomfört vår studie i grundskolans senare år med hjälp av de kvalitativa intervjuerna. Vår undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gällande friluftsdagarnas innehåll och mål. Vår undersökning har resulterat i att friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots närheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är:Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen?Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv?Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9?I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrån ett skolperspektiv. MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i årskurs 9 har intervjuats på två olika skolor, tre elever på en förortsskola och tre elever på en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrån skolornas geografiska läge samt den socioekonomiska statusen i området.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum där naturrelaterade åtgärder vidtagits samt deras erfarenheter av hälsofrämjande upplevelser i naturen. Metoden som användes för att kunna undersöka forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkät med två öppna frågor. Resultatet av en kvalitativ innehållsanalys visade att naturens positiva hälsofrämjande effekter upplevdes både inom- och utomhus. Känslan av lugn och ro, återhämtning och välmående upplevdes på grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Tidigare undersökningar av motivationen att utöva friluftsliv har identifierat motiv som social samvaro, fysisk aktivitet, naturupplevelser och avkoppling, dock har området mest berörts i samband med planering och förvaltning av naturområden. Den här studien har undersökt motiv bakom människans friluftslivsutövande i syfte att förstå dessa drivkrafter i relation till mänskliga behov. Studien bestod av 31 deltagare från olika delar av Sverige, i åldrarna 22-75 med varierande sysselsättning, friluftslivs-utbildning, civilstatus och nationalitet, varav 16 kvinnor. Data samlades in genom att deltagarna fick skriva berättelser om sin motivation. Det insamlade materialet meningskoncentrerades och analysen resulterade i att tre abstrakta motiv kunde urskiljas: (1) att komma bort från något, samt (2) att få inre och (3) yttre stimulans.

Vad innebär stadens woodlandplanteringar för de människor som varje dag passerar förbi? Vari består dess estetiska tilltal? Den här uppsatsen försöker besvara dessa frågor, och skapa en bild av vad det innebär att planera in denna typ av plantering i våra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgår uppsatsen från woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgångspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna är viktig för oss som människor, och på vilka sätt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.